Barndomen stryker vi - men allt som kom sen. Jag var på glid - jag kom på rätsida igen. Jag träffade världens bästa - jag förlovade mig. Vi skaffade barn (världens finaste) - och vi skaffade hus.
Och här sitter jag mitt i drömmen och smeten av barn hus fästman katter jobb och fattar ingenting.
Herregud. Jag har barn, jag är mamma. Jag är vuxen. Oj hur och när hände det?
Missförstå mig inte - för jag tillhör den lyckligare kategorin i världen! Men jag kan fortfarande inte förstå det riktigt.
Esa tycker att jag "faller från verkligheten" ofta - men det är ju klart jag är ju faktiskt Fisk ;-) Och vi ÄR drömmare.
Sabina Olsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar